Parkvakten

Ful beredning, till och med korruption. Moralens korruption.

Thomas Wallgren (SDP) intervjuades i Yles morgonteve om gårdagens Guggenheimföreställning. Onekligen var det ju lite av en favorit i repris och vill man så kan man säga att showen också den här gången dirigerades dåligt. Eller så kan man faktiskt, som Wallgren, ge förberedelserna underkänt en andra gång.

Titta på intervjun med Thomas Wallgren.

Vi vet att amerikanerna inte nöjde sig med nederlaget för ett drygt år sedan. De lämnade medieuppbådet och festen i Finlandiahuset med svansen mellan benen men med knuten näve i byxfickan. Också direktörerna i stadshuset i Helsingfors kände sig snuvade på karamellen. Allt var ju så förbaskat bra förberett.

• Fast det var det inte. Möjligen är det så att stadsdirektör Pajunen & co verkligen trodde att de fört en dialog med stadsborna om förutsättningarna för att gå med i Guggenheimaffären, för en stor ekonomisk affär är det, och möjligen var stadshuset också övertygat om att stadsfullmäktige hur som helst röstar ja.

Under våren och sommaren sipprade det sedan ut information om fortsatta förhandlingar mellan Helsingfors och Guggenheim. Stadsdirektörer som besökt New York och tvärtom. Samtal i kulisserna.

Intentionerna kan ha varit goda, att söka nya öppningar och finansieringsmodeller och bädda bättre för charmoffensiv nummer två. Men utåt har det inte sett bra ut och det är detta, tror jag, som Thomas Wallgren säger när han så kraftigt kritiserar beredningen. Wallgren är inte ensam. I maj sade bland andra kulturminister Paavo Arhinmäki (VF) vad han tycker om demokratin i Helsingfors: ”Politikerna sade nej till Guggenheim men det tycks stadshuset inte bry sig om. Förhandlingarna har fortsatt, i hemlighet.”

Thomas Wallgren är förutom en erfaren fullmäktig med god insyn i beslutsapparaten även ordförande för Helsingfors Konstmuseums direktion, museet som åtminstone tidigare haft svårt att se synergieffekter i Guggenheimbygget. Det måste man förstås minnas och väga in.

Parkvakten har bevakat Helsingforspolitiken i mer än 15 år och då och då även gjort större nedslag i stadsstyrelsens, fullmäktiges och nämndernas arbetsmetoder. Men man behöver inte ens gräva särskilt djupt för att uppfatta klyftan mellan det som sägs utåt t.ex. i festtal och det som verkligen utförs och bestäms efter att mikrofoner stängts av och tv-lampor släckts. Än så länge finns en handfull, kanske några fler, politiker som trots att de är en del av systemet kan uppfatta skådespelets röda tråd, moralens korruption, och som säger ifrån.

• Handikappskjutsar, behandlingen av romer, reklamavtal och stadscyklar, automatmetroprojektet, stadsdirektörsval, snöröjning och även regelrätta mutskandaler som den vid byggnadskontoret.

Samtidigt som vi grubblar hårt över alternativen borde någon kanske fråga beslutsfattarna igen hur det är möjligt att den där tomten bredvid Saluhallen tillåtits vara en parkering så länge.

Något säger mig att Guggenheimdammet inte lägger sig i första taget.

LÄNK: Äldre Guggenheiminslag i Yle.