Parkvakten

Polisen undersöker olyckan i Laukas 14.2.2013.

Olyckorna har fått fart på tillsynsmyndigheterna. Det har framgått att det hela tiden utförts granskningar av ridbanornas konstruktioner men tydligen har de inte varit tillräckligt noggranna. Så nu reagerar man på dödsoffer och trycksvärta.

Det händer, gudskepris, saker även på metrobanan. Helsingfors stads trafikverk HST har köpt en säkerhetsutredning av Environics Ab. På ingångssidan till webbplatsen framstår företaget som seriöst inriktat på terroristbekämpning.

Utredningen kostar 99.608 euro, vilket enligt sakkännare som Hbl talat med är ett ganska normalt pris för den här typens arbete. Men två saker förvånar.

Det ena är att HST inte griper chansen och gör säkerhetsutredningen offentlig. Charmoffensiv, liksom. ”Hej, nu har vi lyssnat på kritiken och beställt en sån här kartläggning, bra va?”. I stället görs utredningen som en direkt upphandling vilket betyder att politikerna i HST-direktionen sidsteppas. De är utanför i beställningsskedet och en del av dem fruktar att de är utanför också när rapporten är klar. Debatten uteblir. Utredningen verkar alltså bra men det konstnärliga intrycket av hur affären sköts underkänt. Varför stannade man för just Environics, är det verkligen bästa firman för det här uppdraget?

För det andra tog det HST:s ledning fem år att komma så här långt med granskningen. Det var 2008 som HST fick i uppdrag av Helsingfors räddningsverk att se över säkerhetsarrangemangen i de gamla tunnlarna. Enligt Hbls uppgifter blev de några möten. lite blyertsklott på rutpapper och så gick någon i pension. Räddningsverket har i denna dag inte sett den ursprungliga redogörelsen. Nej, för den gjordes nog aldrig.

När HST:s vd Matti Lahdenranta i Yles MOT-program 4.2 fick frågan om vad bolaget tänker göra åt de kritiserade säkerhetsarrangemangen på den gamla banan svarade han ”ingenting”. Då undrar man förstås vad poängen med den nu aktuella hundra tusen euros kartläggningen är?

De uppgifter som HST ger om metrobanans säkerhet är inte särskilt förtroendeingivande och ska ifrågasättas än mer mot bakgrunden av bolagets särställning som granskande myndighet. Alltså en myndighet som granskar sig själv.

HST sumpar även en annan möjlighet till bra PR. Den ”utomstående expert” som knutits till automatmetroprojektet fortsätter som fullständig doldis. Professor Jörg Schütte, vars expertis enligt Dresdens universitets webbplats ligger snarare inom automation och inte bansäkerhet, svarar inte på mejl och framförallt lägger HST fortfarande inte två stickor i kors för att hjälpa med kontakten.

Jag har nu gjort tre officiella informationsbegäran: en gäller reklamationerna som HST och Siemens skickade varandra innan bolagen bestämde att man grälar om pengarna när projektet är klart, en som gäller riskbedömningen av att säga upp avtalet med Siemens och en tredje som gäller säkerhetsutredningen som beställdes 2008 (men förmodligen aldrig gjordes). Den första – som gäller klagomålen – gjorde jag ursprungligen i mitten på november 2012. Har fortfarande inte fått ett officiellt beslut som går att överklaga. Det är nödvändigt för att gå vidare till Förvaltningsdomstolen.

automatmetro, hst-direktionen, jörg schütte, siemens, Västmetro