Parkvakten

Trafikverkets informationskris kan snart jämföras med förtroendeklyftan som krigsministern skapat inom regeringen. Grattis till alla som orkat hänga med i metrofnurrorna.

De blev tre artiklar enbart den här veckan. Helt relevanta grejer om pengar och politik i Helsingfors som borde intressera skattebetalarna. Men det pågår en del även utanför spalterna.

Det som sägs, insinueras, påstås, frågas och framförallt inte svaras på.

Handlingarna som offentliggjorts under (v)åren är krångliga och de är delvis olika människor som i dag förhandlar och fattar beslut än det var i automatiseringsprojektets början. Men till och med de som länge på nära håll följt med roendet och hopandet och kanske trott att det förstår något känner sig blåsta och trötta. Tiden har gjort sitt och som om nämnda omständigheter inte skulle vara utmanande nog sviker minnet både folkvalda och journalister.

I dagens Hbl skriver jag att Siemens kräver ytterligare tio miljoner för automatiseringen av metrobanan. Det är jäkligt intressant med tanke på att priset, det låga priset, vägde överlägset tyngst när projektet konkurrensutsattes i två omgångar för fyra fem år sedan.

Några anteckningar i marginalen:

Siemens är en jätte på världsmarknaden för tåg och känt även inom kärnkraft. Googla Olkiluoto. Bolaget har utan tvekan visat på kunnande i stora affärer men det har också en mörkare sida. Leta på nätet, bara.

Med detta i bakhuvet börjar man gräva fram papper och ringa runt. Kort sagt är det nu så att när avtalet mellan Siemens och Helsingfors stads trafikverk slöts beställde HST ett omöjligt arbete som Siemens lovade sköta. Missfostret förlöstes hela året 2010 med kända verkningar. Hur blev det så här?

Det som intresserar mig är förstås den kommunala upphandlingen. Med kännedom om köerna i Marknadsdomstolen hinner eventuella dumheter och till och med brott avskrivas innan ärendet behandlas. Samma gäller Högsta förvaltningsdomstolen. Det här spelar naturligtvis i händerna på brottslingar och definitivt är en sak som JO borde titta på. Kanske någon alert medborgare ändå borde bråka?

HST:s tjänstemannaledning är utanför bolagets direktions kontroll. Yttersta beviset är meddelandet om att inleda förhandlingar om en halvautomatisk metrobana. Den faxlappen ramlade in på redaktionen en sen fredagseftermiddag för någon månad sedan. Direktionen, som alltså består av politiker som tillsatts av det högsta beslutande organet i staden – stadsfullmäktige, visste ingenting.

Direktionen har också i månader tvingats nöja sig med muntliga lägesrapporter som HST:s vd lagt fram. Man vaknade först efter att Hbl krävt att både föredraganingslistor och mötesprotokoll offentliggörs. Att en del förhandlingar och diskussioner och utredningar sorterar under affärshemligheter betyder inte att allt sådär bara kan mörkas. Varje strykning med svartpennan måste motiveras och grunda sig på en paragraf i lagen om offentliga handlingar. (Jämför med försvarsmakten som i dag publicerat garnisonsutredningen.) Trots att jurister blandats in och de påtalat bristerna fortsätter mörkläggningen.

Direktionen är åtminstone utifrån betraktat handlingsförlamad men inte ens i närheten av hur ynklig den ansvarige biträdande stadsdirektören framstår i offentligheten in den här frågan. Då undrar man varför, varför stiger ingen makthavare fram och stoppar cirkusen? Varför ingriper inte stadsstyrelsen som också helt tydligt och hur länge som helst förts bakom ljuset? Ryktesspridningen och förtalet antar proportioner som kan få oanade följder för alla som är inblandade i metroaffären. Förutom stora skattepengar står hela HST:s image på spel.

Snart är det kommunalval…

Sossarna hade en framträdande roll när automatprojektet startades. Nu är det en grön politiker som leder HST-direktionen och det är en grön politiker som ansvarar för den tekniska sektorn i egenskap av biträdande stadsdirektör. Intressant är också att den gröna politiker som i sin landsomtalade blogg lyfter fram och kritiserar skeenden i samhället hållit förvånansvärt låg profil om just metroaffären. I Esbo som också är nere i metroteäsket är stadsfullmäktiges ordförande grön. Vill man konspirera vidare kan man fråga varför tidningen Voima, som har stark grön förankring och som på senare år haft flera bra grävande reportage, undviker metrotemat.

————————————————-

EDIT 28.3.2012 I slutet av den här artikeln som jag skrev tidigare i vintras hittar du länkar till mera intressant läsning.

EDIT 30.3.2012 Perjantainen kolumnini suomeksi, käsittelee kilpailutusta.

metro, Västmetro