Och så är det detta med stadscyklar. Helsingfors kan få dem till sommaren 2016, efter år av diskussioner samt upphandlingar som gått åt fanders.
I Köpenhamn har stadscyklarna GPS.
Men jag valde att hyra på hotellet. Det var ganska förmånligt vilket var bra för en av tre växlar fungerade inte alls och de två andra hickade till. Som sagt, till min förvåning frågades det inte om hjälm. Sedan gick jag ut och såg att pottan är på undantag. Mest barn som använder hjälm. Jag cyklade via Islandsbryggan och förbi cykelbroar i görning vidare till Ørestad och tillbaka till Njalsgade i Amamagerbro där ämbetsverket Teknik og miljö ligger. Tror jag klarade ”koderna” hyfsat bra, nästan 700 000 cyklar i Köpenhamn och sanslöst många av dem är i bruk dagligen. Det vill säga det gäller att veta hur man ska stå i korsningar och vid övergångsställen, svänga hit och svänga dit. När det är så många cyklister som det är i Köpenhamn är det här saker man tar reda på, läser på, frågar och framförallt observerar. Go with the flow, efter det kan man se sig omkring också.
På stadshuset berättade biträdande stadsdirektör Morten Kabell, Köpenhamns Pekka Sauri, att sagt nej till tjäsntebil med chaufför.
– Jag cyklar, förstås.
Morten Kabell är cykelboss i Köpenhamn. Till hans viktigaste uppgifter hör att tala med stadsborna om cykling och trafikarrangemang.
– Vi får massor med respons, tusentals frågor och förslag varje vecka. Allt sorteras och utnyttjas.
Liksom cykelkoordinator Marie Kåstrup dagen innan understryker Morten Kabell att Köpenhamn byggdes inte på en dag.
– Det vi ser nu är ett resultat av en lång utveckling. Köpenhamn var en bilstad precis som många andra fram till slutet av 1970-talet. Då fick invånarna nog. Mer än 100 000 demonstrerade mot den ökande bilismen.
Nyheterna från Helsingfors oroar HBL:s utsände. Som om det inte är svårt nog att bygga nya cykelvägar skär den nya regeringen i anslagen för kollektivtrafik. Sparåtgärderna ”rinner nedåt” i hierarkin, om vi säger så.
Morten Kabells största utmaning är att hitta mera utrymme.
– Varje morgon ser jag hur det står sex sju bilar i trafikljusen men 300 cyklister. De flesta cyklister får vänta på nästa gröna ljus medan alla bilarna kör igenom.