Parkvakten

Visst är det fler än jag som tycker att hissarna på Sörnäs metrostation inte längre luktar lika illa? Man behöver inte hålla andan hela vägen ner längre. Jag trodde först att det bara var en tidsfråga och att hissarna skulle börja stinka igen strax efter renoveringen men nu har de hållits fräscha (eller så fräscha som allmänna utrymmen nu kan förbli) i flera veckor.

Ni som inte rört er i metron med cykel, rullstol, barnvagn, stora kappsäckar eller annat som gör att rulltrapporna inte duger kanske har sluppit känna den utmärkande stanken av en kisshiss. Men ni som upplevt stanken vet att den är något man väldigt gärna slipper. (Trodde ni förresten att det är skäggiga fullgubbar som kissar i hissar så har ni fel. En mamma med barnvagn berättade för mig att hon ertappade en kissmarodör mitt i gärningen när hissdörrarna öppnade sig, och det var en tjej på cirka fjorton som satt där på huk. Ger en helt ny klang åt finskans benämning för fjortis, pissis.)

Men nu är stanken alltså så gott som borta, och min högst personliga teori är att det beror på glasdörrarna. Nej, glasdörrar är inte något magiskt filter som rensar bort oönskade odörer, men de är, som ni kanske vet, genomskinliga. Står man och väntar på metrohissen i Sörnäs så ser man in i hissen nästan hela vägen upp eller ner. Och nog är det väl så att färre människor vill använda en metrohiss som toalett när risken att bli iakttagen hela vägen är rätt stor?

Så fler glasdörrar till metrohissarna! Och slut på toaletthistorierna för den här gången.