Parkvakten

Det är bara söndag men jag kallsvettas redan nu inför tisdagens skolstart. Jag är säker på att grabben och hans kompisar får en trygg dag i en från förut bekant miljö så det är inte det. Men jag är lika säker på att tokracet forttsätter på Fredriksgatan.

HBL och kollegan i glashuset tvärs över Mannerheimvägen har de senaste dagarna skrivit om Helsingforstrafiken ur barnens synvinkel. Bland annat Kajsaniemigatan upplevs som, och den är, både besvärlig och farlig. Fredriksgatan har inte nämnts.

Vi måste prata om Fredan, igen.

Som jag skrivit har stadsplaneringskontoret bekräftat till mig att enligt den med polisen framkallade trafikplanen är Fredriksgatan enkelriktad från Femkanten till Bulevarden och vidare upp till Kampen, och att gul mittlinje gäller på hela avsnittet fram till Bulevarden.

Från Bulevarden till Femkanten kör det spårvagnar i två riktningar. Det är också tillåtet att cykla på körbanan från Bulevarden till Femkanten. Men med bil är det nejnej, vilket förvånansvärt många bililster missar. Det är ju inte så att det finns massor med enkelriktade gator i Helsingfors – det borde gå att hålla kolla på de få som finns, eller hur. Dessutom finns trafikskyltar som man inte ska missa.

Det kör också bussar på Fredriksgatan. Mellan Femkanten och Bulevarden delar bussarna och spårvagnarna på två hållplatser, mellan Bulevarden och Femkanten finns två spårvagnshållplatser.

Ursäkta nu att jag upprepar det men det är gul mittlinje från Femkanten till Bulevarden. Det betyder att det är förbjudet att köra om. Punkt.

När jag på våren påminde staden om polisens syn på trafikarrangemangen fick gatan ny gul färg. Av outgrundliga anledningar lät man ändå bli att måla mellan Bangatan och Stora Robertsgatan, vilket tydligt förvirrar bilister. Många tror att ”gula strecket tar slut vid Fredrikstorget” och så pang boom gasen i botten vid Stora Robertsgatans buss/spårvagnshållplats, som råkar finnas vid ett övergångsställe, för ”här har vi inte tid med kollektivtrafiken.” Det är livsfarliga omkörningar fär. Varje dag.

Det är på det sättet barn och vuxna skadas och dör på övergångsställen.

Jag har iakttagit bilisternas – gamla unga män kvinnor taxi skåpbilar motorcyklar you name it – att jag vågar påstå att den första allvarliga olyckan är runt hörnet.

Staden kan förstås inte jämt och ständigt ta fulsltändigt ansvar för allt dårskap som invånarna uppvisar, men jag tycker att staden kan göra lite mer än öppna hinken med gul färg. Kanske äntligen en ordentlig kampanj, tillsammans med Trafikskyddet, om hur man kör rätt på Fredriksgatan?

Jag håller låda om Fredriksgatan för att det är i de här kvarteren som jag och min familj bor. Har nästan alltid bott. Det är mina gator. Men jag vet att det finns andra gator och kvarter med värre trafik. Många av dem är i närheten av skolor där tusentals knattar som inte kan förstå oberäkneliga bilisters beteende dyker upp på tisdag.

Jag kräver respekt för alla de små liven.