Parkvakten

Det är nu flera månader sedan jag skrev en artikel om de olycksaliga perrongdörrarna i Nordsjö. Det var där som den här intensiva bevakningen började. Jag tänkte att det blir en i och för sig helt intressant text och det är det. Sedan till andra ärenden.

Jag ringde samtal och talade med folk. Läste handlingar. Ganska fort satt jag i ett himla korsdrag med det ena märkliga påståendet efter det andra framför mig på skrivbordet. Behövde ringa fler samtal, skicka mejl och hitta utomstående sakkännare. Det här kunde jag inte släppa, bara.

Snart ett halvt år senare är metroaffären fortfarande öppen och smutskastningen i full gång. Här finns två spår, eller diskurser, som någon kanske skulle säga, plus en smutsig bonusstation.

Det ena är tekniken: Tågen och mjukvaran som ska anpassas enligt framtidens transportbehov. Om dessa beräkningar tvistar man nu hårt om, särskilt på Esbosidan men anmärkningsvärt nog inte av Esbobor utan Helsingforsare.

Det andra är den nu milsvida klyftan mellan hur tjänstemän och delvis även politiker, och journalister samt invånare förhåller sig till öppenhet och insyn i beslutsfattandet.

Bonusstationen är osakligheter som i numera sedvanlig ordning frodas på nätet. Men inte bara där. Enligt – som man säger – vanligtvis pålitliga källor har Siemens högsta ledning under förhandlingarna betett sig svinaktigt illa mot HST:s ledning. Det är intressant med tanke på att det är Helsingfors stad som är kunden! Jag ids inte längre ens försöka ringa upp bolagets vd för att ge tillfälle till försvar eftersom varje hygglig intervjubegäran hittills avslagits.

I tisdagens Hbl säger biträdande stadsdirektör Pekka Sauri att HST:s vd Matti Lahdenranta har hans fulla stöd. Sauri säger också att han själv upplever att han räddat situationen, att staden segrat.

Jag tvivlar inte. Han upplever säkert läget så.

Det är en sak att klåpa och få kritik för det. Det är en helt annan att ständigt utsättas för personliga påhopp av människor man aldrig träffat. Inte ens en tjänsteman eller politiker förtjänar det. Jämför med skoldebatten på Facebook.

Helsingfors stads trafikverk hade vunnit mycket på en större öppenhet. Nu är skiten i fläkten men föredragningslistor och mötesprotokoll fortfarande på neanderthalnivå. Det är inte acceptabelt, vilket också jurister med kommunallagen som specialområde påpekat. Att justitiekanslern som har rätt att agera på eget initiativ och granska tjänstemäns agerande, och även förväntas göra det, inte lyft ett finger gör inte saken bättre.

Det är förståeligt att politiker håller varandra om ryggen. Det gör ju också journalister, det slängs sällan sten i glashus. Ändå är diskussionen om vad som gått snett i metroaffären häpnadsväckande lågmäld. Dessutom visar också den på avslöjande dåliga insikter som sannolikt beror på samma sak som vi andra lider av – bristen på insyn. Alarmerande, inte sant?

automatmetro, HST, siemens