Tommy Pohjola ser allt, hör allt, vet allt.

Automatmetro,Helsingfors,Politik,Siemens,Stad

Räddningskommendören fick nog

24 Jan , 2014, 09.48 Tommy Pohjola

 

Så har också räddningsverket fått nog. Räddningskommendör Simo Weckstén har nu reagerat på metroledningens förklaringar. I ett brev till direktionen för Helsingfors stads trafikverk HST påminner han beslutsfattarna att myndigheterna faktiskt gett utlåtanden om metrobanans säkerhet redan 2007, alltså ett år innan västmetrons projektplan godkändes. Säkerhetsföreskrifterna är oförändrade sedan dess. De är inga önskemål utan seriösa krav.

Brevet är en reaktion på de förklaringar som Västmetrobolagets ledning, och därmed också Helsingfors stadshus, harklat ur sig den senaste månaden. Kostnadsökningarna på tiotals miljoner euro sägs bero på nya rigorösa säkerhetskrav. I Hesaris artikel tvingas Västmetrobolagets vd Matti Kokkinen erkänna att det inte stämmer. Kraven är inte alls nya. Är det lögner man farit fram med eller halvsanningar? Smaksak.

Jag skrev om det gamla banavsnittets  säkerhet och bristen på insyn på våren 2012. För ett år sedan hade jag samlat tillräckligt med bevis för en stort uppslagen artikel om hur västmetrons ledning tummar på myndighetskraven. Det framgick också att biträdande stadsdirektören i Helsingfors Pekka Sauri låtit bli att informera Helsingfors stadsfullmäktige om vändningarna. Han tyckte att det var inte värt besväret. Det är anmärkningsvärt av flera anledningar, men kanske främst därför att beslutsfattarna oroat sig  uttryckligen för de nya tunnlarnas säkerhet när västmetrons projektplan behandlades i Helsingforsfullmäktige i maj 2008.

Hösten 2013 ramlade jag över ett kandidatarbete om metrobanans säkerhet. Uppsatsskribenten berättade att undersökningen försvårats då Västmetrobolaget hemligstämplat en utredning om banans säkerhet. Det lät märkligt så jag gjorde en informationsbegäran. Den behandlades inte särskilt professionellt vid Esbo stad och svaret dröjde i nästan två månader. Jag fick till slut se en del av materialet som – och detta är allvarligt – sekretessbelagts på två utomstående konsultbyråers begäran. Materialet är fortfarande hemligstämplat, blanda annat därför att, som Matti Kokkinen säger, ”det skulle orsaka förvirring och kanske locka till terrordåd.” Jag är av annan åsikt. Räddningsmyndigheterna är av en annan åsikt.

HST har fortfarande inte gjort den kartläggning av de gamla tunnlarnas säkerhetsbrister som räddnigsverket krävde 2008. Det enda som har hänt är att en konsult skissat på ramarna för nämnda undersökning. Det jobbet kostade 100 000 euro.

  • Helsingfors äger en tredjedel av Västmetrobolaget. Staten är inblandad. Allt hänger ihop med allt. Automatiseringen, plattformsdörrarna, korta stationerna, säkerheten. Besluten och byggandet. Miljarderna. Offentligheten.

Metroleverantören Siemens är inte alls oskyldig till fiaskot men man liksom lite förstår teknologijättens frustration över hur saker och ting sköts i Helsingfors och Esbo. Banans säkerhetsbrister är en av de saker som bolaget konsekvent hänvisat till när det påtalat problemen med metrobygget.

Kortslutningarna i projektledningen – som för övrigt backats upp med projektledningskonsulter för att ingenting fungerar, och tydligen till ingen nytta – har blivit och blir otroligt dyra. Metrobygget måste ses i ett större sammanhang, ett där pengarna styrs bort exempelvis från utbildning och hälsovård. Och allt sker sådär bara. När politikerna konfronteras med obehagliga frågor om vansinnet är svaret ofta att allt är så himla snårigt och det är svårt att veta. Nej det är det inte. Beslutsunderlaget, handlingarna, är tydliga. Lika tydliga som den dyra utgången.

Kommenteringen är stängd.