Parkvakten

Metrotåget som för några veckor sedan stannade i tunneln i stället för på stationen orsakade ingen panik vare sig i passagerarna eller i medierna. Evakueringen var inte brådskande och den gick bra. Över hundra personer fick en spännande inblick förutom i räddningsverkets rutiner även i de gamla tunnlarna.

Men nu har incidenten, eller harmlösa händelsen om man så vill, fått nytt liv.

Bilderna och filmsnuttarna som passagerarna tog med sina mobilkameror och som publicerades i många medier avslöjar hur föråldrade säkerhetsarrangemangen är: Det är nästan en meter mellan vagnens dörröppning och banan och någon bred, jämn och ordentligt upplyst räddningsplattform kan man inte tala om. Ner på gruset, bara. Med rullstol och barnvagnar. Tidigare har räddningsverket påpekat att de gamla tunnlarnas fläktar måste förnyas. Det är apparaterna som blåser bort brandröken om en eldsvåda skulle inträffa.

De senaste två åren har jag skrivit många texter om Helsingforsmetrons och västmetrons säkerhet men debatten är förstås äldre än så. När metron byggdes gällde andra regler. Dem har vi svårt att omfatta i dag men att uppdatera reglerna och bygga om kostar miljoner euro. Det är en struntsumma jämfört med de pengar som automatiseringen kostar i förseningar och uteblivna inbesparingar.

Jag fick för länge sedan reda på att Räddningsverket krävde redan 2008 att Helsingfors stads trafikverk gör en ordentlig bedömning av den gamla banans säkerhet. Den utredningen startades först i februari i år när trafikverkets vd liksom lite i smyg gav uppdraget till företaget Environics. Direktupphandlingen kostade 100 000 euro. Vad som hände sedan är en gåta.

Enligt Västmetrobolagets vd sparar man i Esbo 25–30 miljoner euro genom att lite tumma på brankis krav. Det kostar nästan 900 miljoner euro att bygga västmetron.

Oviljan att på eget initiativ uppdatera säkerhetsföreskrifter, visa att rutinerna fungerar och styra mera pengar till säkerheten är förbluffande. Jag har läst många utredningar och rapporter och träffat så många personer på ”båda sidor” att jag vågar säga att jag inte riktigt litar på HST:s och Västmetrobolagets direktörer när de säger att de ”tar säkerheten på stort allvar.” Och jag vill minnas att riksdagens justitieombud tycker likadant.

Men kanske vi som betalar för och åker med metron ska tiga, bara?

Nyligen knöts det till automatmetroprojektet en till utomstående konsult, den här gången för att ”reda ut ledningsproblem”. Bland det första som konsulten skrev i sin blogg på propagandasidan automaattimetro.fi är att obehöriga göra sig icke besvär:

Projektityö on loppujen lopuksi aika yksinkertaista. Projektiin kuulumattomat ja asiasta tietämättömät vain tekevät sen monimutkaiseksi. Kuten Albert Einstein sanoi ”Simplify as much as possible, but no further”.