Parkvakten

Hämnden kom fort, som väntat. Dagen efter medieuppbådet på Drumsöplanen hade någon på Idrottsverket kommenderat ut en stor traktor för att flytta på snöhögarna som avskiljer den stora isbanan från banan för distansåkning. Tanken var att samtidigt som traktorn flyttar på snön söndrar den isen. Söndersmulad is smälter snabbare.

Enligt planmästare Aimo Melleri var det tredje gången den här vintern som jättetraktorn dök upp. Den skulle ha behövts tidigare. Drumsöbanans egen traktor är alltför liten för effektiv snöröjning.

– Tänka sig att det var just den här dagen, sade planmästaren.

Traktorföraren hade tydligen insett att han var ute på en sorts straffkommendering, ville inte delta i uppdraget, han petade lite i snön i bortre ändan av banan och avlägsnade sig innan det hann uppstå större skador på isen.

Som jag berättade besöktes isbanan samma vecka av sammanlagt tre mellanchefer som kom för att skälla ut planmästaren.

Som jag också berättat har han endast gjort sitt jobb under rådande omständigheter. Vad skulle han annars göra? Facebooka? Det har varit rejält med minusgrader utomhus. Klart att man spolar och sköter isen. Att det varit rätt har ju Drumsöborna – och andra som hört att banan är i skick – bevisat. Rejält med folk alla dagar och fartylld hockey i rinken. Så här verkar det fortsätta fram till påskhelgen. Vädret är exceptionellt. Då får man väl använda huvudet i stället för kalendern.

Det administrativa fiaskot på Drumsöbanan blottar beklagligt tydligt de attityder som fortfarande råder vid många ämbetsverk i Helsingfors. Ärenden sköts som om vi levde i året 1974. Bråket om isen – förbudet att spola! – visar också att det är långt från verkligheten till festtalens närdemokrati. Just nu är kommunreformen aktuell. Hur kan en så stor förändring vara aktuell när sådana här förhållandevis små saker sköts dåligt? Trots att slaget om isen pågått i över en månad har jag inte sett en endaste politiker kommentera saken ur den här eller någon annan synvinkel i exempelvis sociala medier. Det är nästan skrämmande, det också.

Drumsöborna har välsignats med en planmästare som inte bara kan sitt jobb utan också bryr sig året runt om den i grunden museala idrottsanläggningen. Kanske kan den spirande byaandan blåsa liv i Drumsö Sällskapet, som åtminstone borde uppmärksamma Aimo Melleri på något lämpligt sätt. Det skulle vara mera relevant och bra kvartersnojs i stället för ledare om hästkött och kyckling.

Det är över när det är över.

Idrottsverket, isbanor, skridskobanor