Parkvakten

Näringsminister Jyri Häkämies (Saml) måste ha hoppat jämfota i dag på grund av kvällstidningens löp. Där hade han hamnat efter att ha accepterat en VIP-inbjudan att följa hockey-VM på första parkett. Många riksdagsledamöter fick samma inbjudan och tackade nej. De skyhöga biljettpriserna som drabbade vanliga hockeyfans var en orsak, debatten om vad som är lämpligt beteende för folkvalda utan att det betraktas som mutor en annan.

Det som gör det hela än mer besynnerligt är att det ministerium som Häkämies leder uttryckligen förbjudit sina egna tjänstemän att acceptera gratis hockeybiljetter.

Själv fick jag i dag en vänlig inbjudan att bada bastu och grilla korv i Kyrkslätt med ett stort internationellt företags ledning. Bolaget i fråga säger att det värnar om Östersjön. Det är också specialiserat på tåg och annan samhällsplanering, mot bra ersättning förstås.

Det som gör Siemens invit intressant är tidpunkten. Varför nu? Jag har hela vintern skrivit kritiskt om automatiseringen av Helsingforsmetron och upprepade gånger, givetvis, också försökt få Siemens att säga något som ytterligare skulle belysa det farsartade avtalsläget som man hamnat i. Bolagets ledning har konsekvent vägrat ge intervjuer. Fram tills nyligen, vill säga. Plötsligt talade vd ut i landets största dagstidning och en annan betydande tidning som är mera ekonomiskt-tekniskt nischad. Men det är inte därför som jag tackar nej till bastubad. Jag surar inte. I sak framgick absolut inget nytt, ingenting som Hbl inte redan berättat.

Det finns tillfällen då det är befogat med sådana här mediedagar utanför normal arbetstid. Människor ska umgås och knyta kontakter. Man använder bondförnuft och gör avvägningar. Så här ungefär: Hur ser det hela ut om jag gör så här eller sådär i förhållande till vad jag och de som betalar min lön – väljare och/eller läsare – får ut av evenemanget?

Så hur resonerade näringsministern?

automatmetro, HST, siemens