Parkvakten

Modiga unga människor. Det tänkte jag i går när Citylehtis chefredaktör Maria Pettersson och Ahmed Al-Nawar från Statens konstmuseum lade ut texten om människorättssituationen i St:Petersburg. Om jag förstått det rätt ska man inte säga ”gay” i den ryska mångmiljonstaden för då skakar man galler.

Vi firade Helsingfors 200 år som Finlands huvudstad. Guvernören i St:Petersburg Georgy S. Poltavchenko var inbjuden gäst precis som kollegan i Stockholm finansborgarrådet Sten Nordin. De tre städerna har en del gemensamt i historien, om vi säger så. Busiga Parkvakten hamnar ofta längst bak i klassen så han kunde inte se om guvernören lämnat Finlandiahuset när paneldebatten om Helsingfors framtid startade. Hoppas inte.

Petterson och Al-Nawas var precis de stämningsförstörare som jag efterlyste i tidningskrönikan i dag. Fast deras ord sabbade ingenting, tvärtom. Många i publiken var uppenbart stolta över den rakryggade och vassa kritiken kritiken som framfördes från scenen. Det handlar inte om tolerans utan jämställdhet.

”Nu drar vi på mungiporna”, skriver jag i papperet i dag. Profilbilden säger något helt annat. Det är company policy med bildbyline. Och det där fotografierna byter man inte varje dag. Humor!

Debattörerna blickade framåt. Öppenhet, respekt för medmänniskor och en sund självkänsla bygger morgondagen. Något har redan hänt. De flesta stadsbor känner till begreppet pop up och många deltar själv. Restaurangdagen är ett fantastiskt koncept som går på export. Samtidigt måste vi minnas att mer än hälften av invånarna i den här staden är utanför arbetslivet. Det är barn och unga, studerande, arbetslösa, pensionärer och andra. Helsingfors är också deras stad.

Fungerande kollektivtrafik och demokrati, sade någon. Jag tänkte metro men lät bli att markera den här gången.

Ändå. Helsingfors är redan världens bästa stad. På många olika sätt. Det försökte jag säga i papperskrönikan. Puss och kram, liksom. Jag säger det igen.

Seminariet i Finlandiahuset avrundades med en trevlig videohälsning som kleppar runtom i landet gjort. Barnen skulle tala ”alla språk som talas i det här landet”. Gissa om vi hörde svenska?

• Hur svårt är det att hitta ett svenskspråkigt dagis i Ekenäs, Närpes eller Mariehamn?

Nils Torvalds berättade att Sfp:s fullmäktigegrupp på förhand haft möten med borgmästarens stab uttryckligen om det svenska inslaget i festprogrammet. Så att det inte skulle uppstå pinsamheter.

Tämä ei jää tähän, dundrade Torvalds när vi promenerade ut från Finlandiahuset.

Nå, det var inte världens största grej men inte heller minsta. På riktigt, alltså. Parkvakten är sårad djupt in i själen. Torvalds hör av sig till Pajunen, det är säkert.

Harry Bogomoloff (Saml) kallar det "en bytta". Svårt att argumentera emot där.