Parkvakten

Vi vet hur det är med jesuskulter. De slutar illa. Tänker Jim Jones, Pyongyang och så en påstådd nutcase i grannkommunen som är under utredning. Dock inga döda lärjungar där.

Åsnebryggan till Pekka Sauri är förstås inte klockren. Till skillnad från t.ex. den nordkoreanska diktatorn har han helt överraskande och oombedd överösts med brev och samtal från bekymrade stadsbor. Men det var inte så att först kom snön, sedan kom posten och telefonsamtalen. Det var så att först kom snön, sedan kom Pekka och först efter det kom samtalen och mejlen.

När Pekka Sauri i slutet på november blickade över den frusna Kolerabassängen från arbetsrummet i stadshuset såddes de första såna för den krisoperation som nu pågår och fått namnet Operation Snökrig. De strategiska embryona omsattes till operativa lösningar under en kylig rekognosering förra helgen med stadsingenjör Raimo K Saarinen. Saarinen och Sauri körde omkring i snömodden som två helt vanliga män och konstaterade samma sak som en halv miljon Helsingforsare – det här blir ingenting, något måste göras.

Pekka Sauri och Raimo K Saarinen skrev ned några punkter på en papperslapp och på måndagen var Helsingfors en (snö)krigszon. Allt som bara lossnade i depåerna fanns ute på gator och torg, tak och trottoarer för att bekämpa naturen. Öppna platser – piazzor som förre stadsplaneringsdirektören Korpinen skulle ha sagt – har förvandlats till parkeringar. Fordon som står i vägen för plogar och spårvagnar flyttas bort ögonaböj.

Anslagen var väl slut innan Självständighetsdagen men vad gör nu det. Det är kris! Vi har Pekka!

Jag vill på inget sätt dra i gång en kampanj för en Pekka Sauri-staty eller ens ta i bruk ordet ”hylla” utan bara peka på det faktum att här i alla fall är en man, en tjänsteman och en politiker, som gör något. Han tillsatte inte en arbetsgrupp och drog sig sedan undan bakom draperierna utan kavlade upp ärmarna och gav intervjuer till höger och vänster. ”Främst för att avlasta mina underordnade”, förklarade han i en intervju i Radio Helsinki i dag. I Pekka Sauris värld är det han i egenskap av högste chefen som ska ställas till svars och inte de snöbekämpande männen och kvinnorna därute.

Många har tagit steget in i riksdagen med betydligt mindre meriter.